På sydfronten inte mycket nytt

#Alltochinget

Lata dagar i Mythos-land och det finns månne inte jättemycket att förtälja. Dagarna ser ungefär ut som dagarna innan och skillnaderna kanske är hur många grader över 30 det blir för dagen.

Jag har nu varit bortrest i drygt 60 dagar, eller två hela månader, och det är snart dags att lämna Syriza-land för ett annat vänsterland. Även om det är ett kärare sådant.

Många greker här är trötta på den mediabild som rullas ut i europa och omvärlden varje dag, och jag kan till viss mån förstå dem. Det skrämmer ju tyvärr folk från att våga sig ut på en liten tripp till Grekland när UD och resebolag skrämmer upp människor med att det kanske är säkrast att du tar med dig lite kontanter. Det är inte säkert att det kommer att finnas några riksdaler nere på öarna.

Faktum är att är det någonstans man märker så lite av den "grekkris" som råder så är det just här nere i Grekland. Då har jag ändå hunnit spendera ett antal dagar i dess riktiga näste, dvs Aten. Här rullar det mesta på precis som vanligt.

Jag tror att det behövs självklart rejäla "efforts" från grekerna själva för att vända på denna skuta. Främst handlar det om att förändra människors syn på skattemoralen. Det funkar inte att likt vänstermänniskor i Svedala i teorin vara väldigt mån om att alla ska dela lika, alla ska bidra till samhällets gemensamma tjänster, etc, men när det väl kommer till kritan och en individs ekonomi så är dessa fina ideologier som bortblåsta. Alla måste både i teorin och i praktiken pitcha in. Det finns inget som gör mig så irriterad, rent politiskt, på vänner och bekanta, som storhjärtat uttrycker sin sympati för att det ska finnas rättvisa i samhället, men när det väl handlar om deras egen plånbok så lyser plötsligt kaptialismens giriga ögon värre än hos vilken börsmäklare som helst. Sorgligt!

Förhoppningsvis kan denna mentala syn ändras hos greker, förhoppningsvis även hos alla svenskar. Samtidigt så hoppas jag att man i europa hjälper grekerna att införa diverse kontrollsystem för att detta ska kunna fungera. Det funkar liksom inte att säga åt människor att ni slipper undan fastighetsskatt så länge det sticker upp en pinne på huset som påvisar att bygget inte är klart. Det uppmanar människor till att göra skatteflykter. Då spelar det liksom ingen roll att 80% av befolkningen sympatiserar med ett vänsterparti, så länge de själva är de största skattesyndarna!

Precis som i Sverige. Det funkar inte att tycka att alla ska bidra till exempelvis vår fria radio och tv-kanal, men sen göra allt för att smita undan tv-licensen, eller tycka att förslag där finansieringen sker på "annat sätt" är förkasteliga. Man får helt enkelt ta skeden i munnen och göra det som är rätt och inte smita undan!

Jag har förvisso inte direkt följt allt som hänt i Svedala under min frånvaro nu, men sällan har väl ett regeringsparti så fatalt lyckats lova så mycket som inte hållits. Och sällan har väl så mycket utredningar skapats som under denna regerings första halvår. Jag hoppas verkligen att alla lär sig att man kan inte rösta på det parti som lovar mest. Det går liksom inte att lova allt till alla. "Fine" om man röstar på ett visst parti av andra ideologiska skäl, men snälla gå åtminstone inte på den smörja av löften som presenteras!

En blogg som jag följer och som jag tycker att många borde följa är för övrigt Rebecca Widmo Uvells:

Uvell

Hon plockar fram, utreder, återspeglar vad som händer bland våra folkvalda ministrar på ett beundransvärt sätt. Jag hoppas på en fortsättning!

För övrigt var det intressant att se att äntligen en av Putins spökskrivare klivit fram. En person som arbetat i den innersta kretsen och spridit lögner och åsikter i media på det som hänt i Ryssland i ett försök att försvara regimen. Visst självklart, nu kommer väl alla vänstervänner att hävda att det är icensatt av västvärlden och att det inte alls rör sig om något avhopp. Snarare ett genomtänkt CIA-uppdrag för att svärta ner Putin. Suck!

Jag har många gånger varit inne på ryska nättidningar (de engelska versionerna) och förundrats över den extrema Putin-propaganda som sprids. Inte bara i själva artiklarna men även i kommentarsfälten. Jag har länge haft mina misstankar att det är något som inte står riktigt rätt till. Jag hoppas nu fler kliver fram och berättar vad som händer bakom kulisserna och att den ryska befolkningen till slut kan byta ut den stolle som sitter i sin pidestal, på ett sätt som är minst sagt anmärkningsvärt!

Det ska dock bli väldigt skönt att komma hem och ta itu med vissa delar relaterade både till jobb och det privata för egen del. Och jag hoppas att jag genom Malcolms lärdomar förstått hur man bör bemöta andra människor som man inte känner. In Vino Veritas. Men inte så mycket mer!

Trevlig sommar och jag får väl hoppas på en alertare skrivtid när jag väl är i Svedala helt enkelt! ;)

By the way. Det verkar som att den berömda #kinnabon är miljöpartist. What an enormous surprise!?

Löntagarfonder

#Ekonomi

Man hör hur det rasslar. Man hör hur det mullrar. Någonstans i varje sant LO-hjärta eller hos många sosse-sympatisörer finns det visst hopp om att denna fråga åter ska komma ordentligt på tapeten igen. Kanske kan det komma fram som ett nytt spännande paket lagom att öppna till Tage Erlanders Karl Bertil Jonsons Julafton?

Ja jag pratar om löntagarfonder som det så populärt kallas. Ämnet förefaller att vara åtminstone ljummet för närvarande och det har synats lite hastigt ibland annat borgarbrackornas podd nyligen. Men främst har LO med dunder och brak hållit ett seminarium i vår huvudstad i ämnet. Det skulle med andra ord kunna hetta till ordentligt igen och ge rejält våta drömmar till två av dess grundare Anna Hedborg och Gunnar Fond.

Jag funderade lite kort på om jag skulle försöka förklara vad en löntagarfond är, men jag tycker personligen det är svårt att görde på ett riktigt konkret sätt. Förändringarna har varit många sedan det första spadtaget i löntagargraven, förlåt fonden, gjordes och att ge en aktuell bild kan därför vara svår. Jag nöjer mig med en mer filosofisk beskrivning. Löntagarfonder är en sorts vinst- och omfördelningsmaskin. Eller en sorts revolution där staten, och därmed människorna, åter tar kontroll över företagen. En liten del av företagets vinst skall omvandlas till aktier som tillfördelas staten, tills i princip Staten tagit kontroll över företaget genom majoritetsägande.

Det handlade om, om jag förstått det hela rätt, att man från främst den röda sidan ansåg att företagen på den fria marknaden genererade för höga vinster. Dessa övervinster som genererades torde samlas på något sätt och kapitaliseras genom statligt ägande. D v s låta arbetarna åter få kontroll över maskinparken. En sorts Robin Hood-politik som kan låta ideoligiskt generös men som bara är så korkad att man inte vet vilken ättestupa man vill kasta sig ut för först.

Detta är ett exempel på politik som skrämmer bort svenska företag, svenska entreprenörer och sänker tilltron till Sverige som ett seriöst företagsland fullkomligt.

Det jag inte begriper är varför man istället inte lär människor mer om hur enkelt det är att själva äga det företag man arbetar för. Eller ett annat likvärdigt företag om man inte skulle råka finnas på någon börslista. Man kan själv som individ ta en aktiv roll, gardera sig mot företagens övervinster, genom att själv lägga en egen liten krona här. Det kostar numera inte mer än just en krona att handla aktier om man använder viss nätmäklare. Det finns även andra som kostar mindre än en kopp kaffe på Statoil.

Om man som löntagare istället tar en sådan aktiv roll så blir man själv ägare och slipper låta staten sköta den rollen. Är det inte en viss frihet att själv kunna avgöra det som löntagare?

Låt oss säga att man jobbar på Telia, förvisso dåligt exempel då det redan är ägt av staten till viss del, men jag kör på det. Om den stackars löntagaren som känner sig kränkt av sitt företag, Telia AB, för att de gör så stora övervinster, så kan hen för 50 kronor inskaffa sin första andel i bolaget. Det finns ingen människa som kan påstå att man inte ens kan avvara 50 kronor i månaden oavsett vad man jobbar med på Telia. Jag är tämligen säker på att åtminstone 99% av alla sjukskrivna har möjlighet att avvara dessa 50 kronor.

På ett år skulle man därefter ha kommit upp i ett härligt ägande av 12 Telia-aktier. Det må vara väldigt litet, men det är åtminstone en start att själv ta en aktiv roll. Dessa 12 aktier ger nästan tillbaka en månads initialt sparande som plåster på såren (i form av ränta/utdelning).

Varför lär man inte löntagare att ta denna aktiva roll istället för att försöka tillsätta regler så att staten kan mästra med ett företags vinster. Man omyndigförklarar inte bara löntagaren genom denna reform men det skulle även sända en tydlig signal till de företag som verkligen lyckas generera räntabilitet på det egna kapitalet... - Till Sverige är ni inte välkomna!

Låt oss hoppas att riksdagen sänker alla eventuella liknande sådana förslag, så att en borgerlig regering inte ånyo blir tvungen att ta itu med soppan några år senare!'

Malcolms memoarer, fortsättning

#Livsöden

Malcolm hade som tidigare nämnt en from förhoppning om att det skulle vara över med alla vemödor och besvär som varit. Riktig sån tur hade han dock inte.

Det visade sig nämligen att när Malcolm skulle få tillbaka lägenheten (förvisso en månad tidigare än han och sin hyresgäst kommit överens om, men han lyfter på hatten för att han åtminstone fick tillbaks sin 2-miljonerslägenhet från hen som hyrde lägenheten) så skulle fler kaniner hoppa ur den berömda trollkarshatten.

Malcolm befann sig som sagt ett par tusen mil från lägenheten vid tidpunkten då hen bestämt sig för att hastigt lämna den. Att Malcolm under många samtal tidigare betonat för hen, och fått det överenskommet, att det verkligen var viktigt att överenskommelsen skulle hålla, med tanke på just de tusen milens geografiska avstånd. Malcolm hade nämligen lite svårt att raskt promenera de där tusen mil för att göra något åt saken. Det var som vi tidigare i sagan fått höra ett minne blott för hen.

Hur som helst. Malcolm hade andra bekanta som kunde se till att en överlämning åtminstone kunde ske. Och när så skedde med dunder och brak hade hen och hen's familj dragit på smilbanden rejält. Föga oväntat för Malcolm skulle de försöka måla över alla tidigare synder genom att plötsligt bette sig som vettiga människor.

Det första som dock stod klart var att ett antal nycklar saknades. Nycklar som hen påstod att hon aldrig fått. Det rörde sig om nycklar både till den fashionabla tvättstugan och nycklar till ytterdörren i själva trapphuset. Eftersom Malcolm inte var med själv på själva återämningen var det lite svårt för honom att strypa hen och säga att jo hen du har fått alla de där nycklarna.

Det ledde alltså till att ett par nycklar för närvarande saknas. Malcolm hade nämligen lagt dessa nycklar på en specifik position i lägenheten och berättat för hen att där låg de och där kunde hen få tag i dem. Hen hade därefter inte hört av sig under hela perioden med frågor runt dessa nycklar vilket ju förefaller lite märkligt om man verkligen inte hittat dem. Om hen nu under en längre period bestämt sig för att hyra en lägenhet lät det ju lite konstigt om man inte ville åtminstone vid något tillfälle använda en tvättmaskin. Kanske tänkte hen att hon kunde spara lite pengar på att blåsa sin hyresvärd och helt enkelt köpa nya kläder, för att slippa det jobbiga med att tvätta?

Malcolm får dock återigen erkänna sin egen skuld i detta. Han hade ju inget bildbevis på att han överlämnat nycklarna till hen. Heller hade han inte någonting om detta nedskriver i deras avtal. Det finns alltså inte så mycket för Malcolm att göra än att hoppas att hen slarvat bort nycklarna någonstans i lägenheten åtminstone så det går att få fatt på dem.

Malcolm blev förstås fortsatt irriterad över detta. Det fanns liksom inte någon ände på vilken irritation hen kunde skapa.

Något som Malcolm dessutom tyckte var mycket märkligt... det var att det första hen hade sagt när själva återlämningen fysiskt skedde, till de parter som tagit Malcolms plats. Det var att citat "ni kommer säkert att fråga något om vissa nycklar, men de har jag aldrig fått". Malcolm hade dock inte sagt, nämnt, knystat, eller tänkt något på detta ämne senaste 4 månaderna så hur hen överhuvudtaget kunde komma på tanken att yttra något om detta var för Malcolm mycket märkligt. Hade hen slarvat bort dem bara ngn dag tidigare och därmed insett att hen blev tvungen att tillgripa något form av försvar det första hen gjorde?

Detta kommer troligen att innebära att Malcolm till övriga förluster riskerar att få lägga till kostnader för att ersätta föreningen för förlorade nycklar. Kostnader som han glatt bokför i sin lilla bok livets lärdom och som han kommer att må gott av att få tillföra sin förening. Förhoppningsvis hade hen åtminstone nytta av dessa nycklar under sin tid som gäst, det vore ju tråkigt, tänkte Malcolm, om de försvunnit redan de första dagarna.

Malcolm försökte skaka av sig denna lyckliga nya information som nått honom. Det fanns liksom plats för åtminstone en dålig nyhet till i detta elände. Det skulle kanske snarare kännas konstigt om det inte dök upp något nytt spöke.

Någon dag senare väntade dock nästa chock för Malcolm. Det visade sig nämligen att hen inte varit riktigt så noggrann med att lämna över post till Malcolm, eller hans bekantingar, som han först förvisso inte trodde. Malcolms bekantingar upptäckte nämligen lite trevliga nyanlända brev från ett av våra kära inkassobolag. Det hade legat där i närmare tio dagar, men hen hade självklart inte bemödat sig med att tänka att det kunde kanske vara viktigt att informera hyresgästen om. Hen hade ju trots allt, åtminstone någon gång när hen känt för att lämna över lite post gjort så, förvisso på vissa omvägar. Att hen inte hade fått med post en månad kunde ju inte göra så mycket trodde nog hen. Det var väl bara att lämna med det någon annan gång. Hen betalar ju själv sina räkningar sent och tänkte kanske inte på att andra människor inte var lika sugna på att betala sina räkningar lika sent.

Malcolm undersökte det hela närmare och det visade sig att i den sista postöverlämningen så återfanns både en gammal faktura och en påminnelsefaktura som avsåg samma avgift. Det hade alltså dröjt närmare 2 månader för Malcolm att få det brev som blev föremål för inkasso. Detta trots att hen initialt lovat att Malcolm kunde titta förbi när han ville och hämta post, eller vem som helst kunde titta förbi när som helst. Det var inte en lögn att säga att det nu kokade fullkomligt i Malcolms skalle när han upptäckte detta. Vad är denne hen för monster egentligen. Vet hen vad som kan hända om man är försent ute och inte hinner betala en faktura som går till inkasso och som inte heller inbetalas i tid? En betalningsanmärkning är svaret och ekonomiskt omyndighetsförklaring under tre års tid. Förmodligen var det precis vad hen visste, tänkte Malcolm som numera började inse att hen gjorde det mesta för att jävlas med honom.

Inte nog med att han varit schyst från början, lämnat en bra hyra. Inte tagit ut någa depositioner. Inte tecknat ned några överenskommelser på annat än deras handslag. Försökt att bistått så mycket som möjligt vid själva inflyttningen. Därtill tvingats acceptera att hen blåser honom på en månadshyra. Blåser honom på den rabatt hen enbart fick för att hyra lägenheten under hela perioden. Nej nu föreföll det som att hen dessutom var ute efter att göra ett försök att förstöra för honom ytterligare några år!

Malcolm stannade upp en sekund och funderade på detta. Om hen hade haft lite marginell godhet och sundhet i kroppen borde hen då inte åtminstone bemödat sig med att titta på de brev som anlänt? Om hen nu själv inte efter dag 1 accepterade den lösning på postutdelning som de kommit överens om torde inte hen då åtminstone ha kikat på vad det var för post som damp ned i lådan? Nej självklart inte. Vid detta laget kunde Malcolm som sagt misstänka att hen medvetet gjorde vissa saker bara för att jävlas med honom och det skulle liksom inte förvåna honom om han upptäckte ett hål i golvet någonstans i lyan när han själv får en chans att se den.

I panik betalades inkassoavgifter och kontakter togs med inkassobolagen på olika sätt. Malcolm fick hjälp hemifrån Sverige att göra likaså. Och under närmare en vecka pendlade Malcolm mellan hopp och förtvivlan om han skulle tvingas bli ekonomiskt handikappad under tre år innan han tillslut fick ett besked av inkassobolaget att inbetalningarna är okej, och att det är okej att de inkom några dagar sent. Ett skriftligt besked dessutom vilket Malcolm tackar stort för då han inte längre tror det är möjligt att komma överens om något på något annat sätt än när han ser det skriftligt.

Vreden var vid det här laget enorm hos Malcolm. Han grubblade mycket över vad han skulle göra. Han ville åtminstone skicka ytterligare en skriftlig redogörelse till sina banemän för att förklara vissa saker som hänt. Om inte annat för att bara få det ur sig ur sitt system. Samtidigt trodde Malcolm någonstans att om han förklarade det här noggrannt för hens föräldrar så liksom måste de ju på något sätt be om ursäkt för det som hänt och åtminstone till viss del hålla med om att deras hen's betteende inte varit riktigt helt okej.

Malcolm kom dock inte riktigt så långt mer än till att under en hel natt grubbla på hur han skulle gå vidare med det hela. Under den grubblande natten fick han nämligen så ont i magen att han var tvungen att ge sig in på badrummet för att få ur sig både mat och tankar. Det ledde till att han tuppade av i badrummet och vaknade upp yr och rutten och vilsen några tusen mil från alla dessa händelser.

Efter läkarbesök och ytterligare tankegångar insåg Malcolm att han nog var tvungen att lägga denna turbulens åt sidan. Att hans hastiga insjuknande borde röra sig om något annat än grubblerier över hen må vara hänt, men att det hjälpt till att ladda hans stresshormoner i kroppen kunde läkaren raskt konstatera.

Malcolm bestämde sig dock då i den stunden för att åtminstone för ett par månader lägga detta åt sidan. Hur upprörd han än blev över det som skett och fortsatte ske så skulle han inte komma någon vart i ämnet. Han fick hjälp och råd av bekanta att lägga det åt sidan och kunde nog hålla med om att det var ett bra råd att följa. Han hade helt enkelt den hårda vägen insett vilket misstag han gjort.

Ja detta är alltså fortsättningen på den saga, som inte är en saga, för Malcolm och jag hoppas att det nu finally får vara slut på mer följetonger! 

Idag är det söndag och Malcolm önskar istället sin kära vän Lattebubbla ett stort lycka till kommande veckor i Börssm2015!

Börs-sm etapp 2

#Ekonomi

Etapp 2 av börssm avslutades den sista maj (eller den sista börsdagen i maj vilket var den 29:e maj). Kort och gott tänkte jag bara nämna att min egen portfölj för närvarande ligger på plats nummer 122 (av drygt 5600 portföljer). Det är främst biometriboosten som har hjälpt mig upp i resultatlistan, men även att övriga innehav stått hyggligt stilla dagar när börsen faller. Min björn-produkt agerar oxå som motvikt vid eventuella börsnedgångar även om den för närvarande inte ligger på plus.

Eftersom biometribolagen fortsätter upp idag, måndagen den 1a juni, så är förmodligen min placering ytterligare bättre. Därutöver förmodar jag att man rensar bort de lag som inte tävlar i huvudtävlingen. Något osäker där. Men förmodligen är jag uppe på topp 100 igen vilket självklart är mycket bra så här långt. Skulle kraftiga ras ske inom biometrisektorn ligger jag självfallet desto pyrare till. Men min tilltro var ju en uppvärdering, om än en riskabel sådan, för biometrisektorn inför tävlingsstart och peppar peppar än så länge så har det visat sig mycket bra.

Samtidigt passar jag på att gratulera den som för närvarande leder börs-sm 2015 och som skulle titulera sig mästare om tävlingen avslutades idag, 750 000 kronor rikare... Grattis Lars Österman! Undrar även lite smått hur du tänkte när du komponerade ihop din andra portfölj som för närvarande ligger på plats 5283, där bland annat framgångsrika Active Biotech och Immunicum återfinns. Inte lika smickrande att ha valt ut en sådan portfölj! (Okej, kanske är det inte till hundra % säkert att det är samme man som ligger bakom de båda portföljerna, men mycket talar för det).

Jag hoppas fromt fortfarande att vinnaren av börs-sm 2015 är en person som bara skapat en portfölj i tävlingen!

Med ett halvår kvar så torde man kunna säga att om tävlingen avslutas idag så erhåller jag en bättre slutplacering än sista dagen. Dessutom återfinns liknande innehav i andra portföljer som min, så om biometribolagen håller måttet uppe så gäller det att övriga kandidater presterar åtminstone liknande resultat. Det kan bli svårt i en "såpass" defensiv portfölj som min.

Men det är fortsatt spännande att följa tävlingen och jag är trots allt nöjd att jag för stunden varit uppe i de positioner jag varit. ;)

Tänker dock fortsatt att mina framgångar når jag främst i mina investeringar, inte i mina spekulations- och spelaffärer!

Trevlig kväll!