Malcolms memoarer

#Livsöden

Malcolm arbetar tämligen hårt under några år och hade bestämt sig för att under denna vår ta några månaders tjänstledighet för att prova på en utlandsvistelse. Han tänkte samtidigt passa på att först bo hos sin flickvän under några månader som bosatt sig i grannbyn. Malcolm bestämde sig då för att helt enkelt hyra ut sin egen lägenhet under ett halvår för att både prova på att bo tillsammans med sin tjej men även för att ha den uthyrd under sin tjänstledighet. Det skulle ju vara onödigt att betala för en lägenhet han inte använde tänkte Malcolm. Dessutom behövde han ju medel till att finansiera sitt boende på den ort utomlands han tänkt befinna sig på under sin tjänstledighet.

I ganska god tid bestämde sig därför Malcolm för att börja meddela sin omgivning att han var intresserad av att hyra ut sin bostad till någon som kunde tänkas vara intresserad. Detta var under den tid då många människor i Sverige hade problem att finna lämpligt boende och många passade på att hyra ut sina lägenheter till rena ockerpriser till stackars behövande pensionärer, studenter, ensamstående föräldrar och andra som kunde tänkas vara i behov av tak över huvudet. Och gärna centralt tak över huvudet!

Malcolm tittade på vad andra hyrde ut sina lägenheter för. Malcolm kunde bland annat se att man under dessa dagar kunde få betala 5 000 kronor eller kanske 6 000 kronor för att få nöjet att vara inneboende hos en gammal dam och förskanska sig över en så stor yta som 10 kvadratmeter själv. Då fick man nöje att både kissa och bajsa tillsammans med den gamla damen i hennes badrum.

Där fanns även de som verkligen fattat poängen med att man i det rödgröna Sverige sett till att bromsa bostadsbyggandet så rejält att man kunde fullkomligt livnära sig genom att hyra ut 2-3 rum i sin egen lya. Lägenheter som kunde ligga på knappt pendlingsavstånd till huvudorten men där ett gemensamt toabesök och flertalet armbågskrockar vid frukostbordet kunde kosta likaså närmare de 5-6 000 kronorna.

Han fann dock något som slog priset helt. En kvinna, förmodligen ideologiskt lagd till vänster, och därmed rejält till höger när det gäller möjligheten att fylla på sin egen kassa, ville nämligen hyra ut ett mindre rum i sin egen tvåa. En tvåa som låg bara ett stenkast från närmsta vagn som tar dig in till citymullret på ett Simpson-avsnitt. Till priset av 5 000 kronor kunde man få den möjligheten. Det var dock viktigt att man höll sig borta under helgerna. D v s man kunde med andra ord bara nyttja lyan 4-5 nätter. Men vem nappar inte på denna generösa möjlighet att kunna leva riktigt nära storstadens puls? 

Malcolm grubblade lite smått om han skulle bättra på möjligheterna till en fin pension eller om han helt enkelt skulle hyra ut hela sin lägenhet till ett mer rimligt pris. Ett pris som ungefärligen motsvarade de kostnader han faktiskt själv skulle ha under sin frånvaro för bostaden. Det verkade liksom lite ideologiskt fel att plocka ut ockerpriser på en hyra, även om det fanns en viss frestelse.

Han bestämde sig dock för det som han tyckte kände schystast, bestämde sig för en hyra mellan 5500 kr och 6500 kr. Därtill fick ev. hyresgäst betala för driftskostnader och möblemanget enligt de normer som gäller för uthyrning. Malcolm kände att han hade rent samvete när han informerade intresserade vilket upplägg han tänkt sig.

Det tog inte många dagar innan folk hörde av sig till Malcolm. Malcolm behövde egentligen själv knappt dra igång cirkusen att meddela folk att han tänkte hyra ut sin lägenhet. Det fanns liksom fiskar som verkade vilja hoppa upp i famnen på honom utan att han ens han tänka. Detta fick förstås Malcolm att fundera ytterligare en gång på om han verkligen skulle hyra ut sin lägenhet på normal prisnivå eller om han inte borde göra som så många andra och klämma ut så mycket han bara kunde ur den socialröda sylt-tuben som lämnats framför honom.

Han bestämde sig för att återigen gå den schysta vägen. Inom någon dag hade Malcolm tre personer som ville titta på hans lägenhet. Det visade sig även direkt att den första personen som hört av sig och som därmed först borde få chansen att se lyan var mycket intresserad av att träffas. De bestämde sig för att träffas så att hen kunde se lägenheten. Hen kom i sällskap med delar av sin familj och det stod ganska klar att behovet var stort att få fatt i en lägenhet i de centrala delarna av staden.

Malcolm och hen pratade igenom upplägget på uthyrningen som han tänkt sig. Han var samtidigt mycket mån om att det skulle vara rätt person som fick hyra hans lägenhet. Om hen får ett bra pris, tänkte Malcolm, så skulle det nog funka bra. Malcolm ville nämligen behålla sin adress under sin uthyrning och dessutom ville han behålla sitt källarförråd under tiden för uthyrningen. Dessa hårresande krav skulle underlätta ganska mycket för Malcolm så att han kunde behålla vissa saker i förrådet och inte behövde byta postadress till dess att han återtog lägenheten några månader senare. Det innebar att Malcolm skulle behöva få post ungefär en gång i månaden under frånvaron.

Hen med sin familj hade glädjande nog absolut inga problem med detta upplägg. Malcolm erbjöd då i sin iver att låta hen hyra lägenheten en rabatt på ca tusenlappen under det halvår som Malcolm skulle vara borta. Inga problem, det blir jättebra, lovade hen med familj och Malcolm kände att det kunde ju bli bra redan med den första hyresgästen han träffat. Inte illa pinkat tänkte han och kände sig ganska nöjd. Att hen rekommenderats som en tillförlitlig hyresgäst av sina kontakter gjorde honom desto tryggare!

Malcolm berättade gladeligen om sina egna planer för hen. Han skulle äntligen både bosätta sig hos sin flickvän och därefter under några månader vara tjänstledig för att befinna sig utomlands. Det var därför viktigt för Malcolm att han kunde hitta en person som ville hyra lägenheten under hela det kommande halvåret. Malcolm betonade detta mycket noggrant för hen som fortsatt uttryckligen lovade att det inte skulle vara något problem.

För säkerhetsskull berättade Malcolm för hen att när han själv skulle vara utomlands är det extra viktigt att betalningarna kommer in och kommer in i tid eftersom Malcolm själv befinner sig utomlands och kanske inte har möjligheter att kontrollera att allt flyter på.

Malcolm tog hen med familj i hand och de kom överens om att de inte skulle bli några problem med denna överenskommelse om de bestämde sig för en uthyrning dem emellan. Självklart skulle Malcolm ta fram något form av hyreskontrakt dem emellan och ta kontakt med föreningen så att allt skulle gå rätt till. Malcolm passade även på att meddela hen att han självklart skulle se till att det blir en flyttstädning innan ev ny hyresgäst inkommer.

När kandidat 1 med familj lämnat lägenheten hade Malcolm en finfin känsla i kroppen. Det kändes som att detta kunde bli riktigt bra. Att försöka få ut så mycket penningar som möjligt av hyresgäster kändes inte primärt för Malcolm, trots allt är det ändå viktigare att hitta en hyresgäst som man kan förlita sig på under hyresperioden. Alla kan ju inte vara vänsterhänta med högerhanden om plånboken skrockade Malcolm för sig själv.

Malcolm träffade ytterligare två kandidater som direkt hört av sig om möjligheten att hyra lyan. Malcolm hade dock egentligen bestämt sig. Den första personen som hört av sig torde ju vara den som först får möjlighet att hyra tänkte Malcolm. Att dessutom slippa annonsera efter hyresgäster var ju ganska skönt. Även om man kanske kunde fått ut en massa ockerpengar så kändes det ju inte tryggt att hyra ut till vem som helst. Vem vet vilket troll man kunnat få som hyrde lägenheten då?!

Därmed kontaktade Malcolm återigen kandidat nummer 1 och meddelade hen att de kunde gå vidare med uthyrningen. De träffades en andra gång för att skissa lite mer på detaljerna runt uthyrningen. Till exempel vilket exakt datum som vore bra för inflyttningen. Malcolm meddelade även hen att någon disposition känns ju onödigt att ta ut när vi har en överenskommelse så här och när vi ”nästan” känner varandra. Det finns ju liksom ingen anledning till detta.

Om något händer i lägenheten så kan väl hen meddela Malcolm om detta. Om det är något mindre så skall det inte vara någon fara. Och om något akut större händer så skall det ju bara vara at lösa under tiden. Med lite kontakt sinsemellan så löser sig ju det mesta under tiden. Malcolm tog sig tid att berätta om området och vad som fanns i närheten och hur hen lättast kunde ta sig vidare via det stora kollektivnätverket i storstadsbyn. Den inbyggda servicekänslan sitter ju lite grann i Malcolm sedan tidigare då han arbetat under många år med olika former av service åt andra.

När det gällde posten så meddelade hen till Malcolms förvåning att det bara var för honom att komma förbi lägenheten när det var dags för postlämning. Malcolm jobbade nämligen inte många minuter från denna bostad och det skulle vara smidigt att efter jobbet titta förbi och hämta posten. Malcolm meddelade dock att hen borde väl tycka det är lite konstigt om hyresvärden tittar förbi. Det är väl bättre om vi i så fall ses i närheten, eller om du lämnar det till någon av mina grann-vänner, förklarade Malcolm. Inte ska väl Malcolm tränga sig in i sin lägenhet under tiden hen hyrde den? Detta skulle absolut inte vara något problem ansåg dock hen. Malcolm kunde titta förbi när han ville och hämta post. Därmed ryckte Malcolm på axlarna och tänkte att vill hen ha det så, så gärna för honom!

Med bara några dagar kvar till överlämning av lägenhet träffade Malcolm hen för att lämna en nyckel. Övriga nycklar skulle återfinnas i lägenheten så att städfirman skulle komma åt att städa innan inflyttningen. Samtidigt plockade Malcolm fram det enkla hyresavtal som han hittat och använt som mall. De tyckte båda att något form av formellt är väl alltid bra att ha dem emellan vid en sådan uthyrning.

I kontraktet för uthyrningen fanns en uppsägningsklausul där man skulle fylla i antalet månader för uppsägning. Malcolm fyllde i en månad i avtalet men meddelade hen att detta är bara något vi skriver för att det ska efterlikna ett riktigt avtal så mkt som möjligt. Självklart meddelade Malcolm hen, att om något händer så får hen bo kvar i lägenheten hela perioden som vi kommit överens om. Malcolm skulle fixa annan lösning om något skulle hända. Vi har ju en överenskommelse om denna halvårsuthyrning så självklart skall inte Malcolm ändra på det.

I övrigt så bestämde sig Malcolm för att inte plita ned något mer i kontraktet om vad de kommit överens om. Det fanns ju liksom ingen anledning till det. Malcolm var nämligen av den tron att man kunde förlita sig på de rekommendationer som lämnats och han kände ju själv att det var en hen som man lätt kunde lita på. Att fylla ut kontraktet med alla dessa detaljer kändes helt enkelt onödigt. Malcolm hade ju trots allt blivit kastrerad några gånger tidigare i sitt lilla liv så det borde väl inte finnas sådan risk att det skulle hända igen. Framtiden är ju röd och ljuvlig i detta land, borta är allianses tömmande av alla lador, och nu växte ett rättvisare samhälle fram. Eller hur var det nu?

Med två dagar kvar så var Malcolm hemma i lyan för att städa ur lite bitar som han inte trodde flyttfirman skulle uppmärksamma. En städfirma kommer kanske inte åt alla hörnor tänkte Malcolm när han var på väg att hyra ut sin möblerade lägenhet. Det var då den första av många chocker kom. Malcolm blev nämligen kontaktad på kvällen av städfirman som meddelade att de var tvungna att ställa in städningen på grund av sjukdomar. Chocken slog hårt mot Malcolm som tyckte allt rullat på så bra.

I panik började han se sig om i lyan vad han hade för städmöjligheter. Det fanns inte jättemycket att använda i lägenheten och det var bara två dagar kvar till avflytt! Dessutom skulle han jobba hela morgondagen och vara borta på kvällen! Han tog snabb kontakt med lite firmor men det var en omöjlighet att få tag på någon under kvällen. Malcolm tog då en kontakt med sin hyresgäst för att meddela de tråkiga nyheterna. En flyttstädning skulle kanske inte vara möjlig. Självklart skulle han göra så gott han kunde men det skulle inte bli lika bra. Han meddelade hen att självklart blir det en rabatt (ytterligare rabatt därmed) på första månadshyran i ett sådant läge.

 

Hen var dock inte intresserad av någon sådan lösning. En flyttstädning skulle ske innan inflyttningen. Malcolm bet ihop och insåg att kvällen och natten var räddad. Självklart skall nya hyresgästen få en rentvättad lägenhet, det var väl egentligen inte något konstigt med det. Bara maximal otur att det inträffade honom just nu, men det var väl intet nytt för Malcolm. Han satte därmed igång med alla medel möjliga att städa ur lägenheten. Under många timmar och med de få redskap han hade lyckades han fixa en del av lägenheten riktigt fin. Det återfanns dock en hel del som inte var åtgärdat. Med arbete om några timmar behövde han dock sova någon timme i alla fall. Dessutom kanske han i panik kunde få tag på någon städfirma den sista dagen, tänkte han.

Glädjande nog, när morgonljuset anlände, hade han i ottan fått ett nytt meddelande från sin städfirma. De hade hittat en kandidat som kanske ändå kunde ta hand om städningen på själva flyttdagen. Malcolm pustade ut. Han skulle få en flyttstäd även om det skulle bli klart i sista minuten innan nya hyresgästen skulle komma till lyan. Tillsammans med hans eget nattmangel så skulle det ändå sluta bra. Att han fick sin egen dag förstörd och att han fick resa ett par gånger extra mellan grannbyn och sin egen lya spelade mindre roll. Det skulle lösa sig för hans nya hyresgäst. Han meddelade hen att allt till slut trots allt löst sig. Puh!

Malcolm meddelade även hen att han lämnat kvar lite varor som hen gärna fick lägga beslag på. Hen var nämligen i de yngre åren och utbildade sig för närvarande, och även om Malcolm förstod att hens familj tog hand om mycket av de kommande hyrorna, så kan det ju alltid vara bra att lämna en hjälpande hand ibland. Lite mat och hushållsprodukter kunde ju vara trevligt att finna när man anländer till sin nya lägenhet. Som ett litet välkomstpaket!

Men om vi nu saktar upp lite granna, och stannar till i historien, så kanske man undra vissa saker. Borde inte Malcolm trots alla dessa ljuva besked ändå inse att man inte kan förlita sig på saker som sägs. Borde inte Malcolm likt Ingvar Kamprad inse att ett handslag är ett handslag som inte någon jurist kan hjälpa dig med i framtiden. Borde inte Malcolm ha drabbats av ockerallergin och tagit chansen att hyra ut till någon med lite större behov så han kunnat unna sig lite mer under sin tjänstledighet?

Nej den svenska naiviteten blåste Malcolm i hans blåa ögon och han somnade gott med vetskapen, och ovetskapen, om det som fortsättningsvis skulle hända. Stormen var inte riktigt över än…

När vi åter äntrar historien så har någon månad passerat av uthyrningen och Malcolm tar den första kontakten med hen angående postutlämningen. I och med att han arbetar i närheten av den uthyrda bostaden så tänkte han passa på att gå dit efter arbetsdagens slut. Inkomna räkningar måste ju betalas i tid tänkte Malcolm.

Vid kontakt med hen om att det var dags för lite postutlämning så meddelade dock hen något förvånande att hen gärna träffades fast på någon allmän plats. Att hen bara någon månad tidigare hade sagt att det inte skulle vara något problem att titta förbi verkade nu istället vara bortglömt. Malcolm tyckte förvisso inte att det var så konstigt att han inte borde titta förbi, men att hen ändrat uppfattning på så kort tid var kanske något förvånande. Malcolm föreslog då att de kunde ses på ett cafe inte alltför långt borta från bostaden. Det var ju trots allt mitt i vintertid. Då kunde de ses för lite postutlämning och kanske gå igenom om det var något problem med lägenheten eller något annat som behövde tas upp.

Hen ville dock bara ses i närheten av en busskur som hen passerade efter studietidens avbrott. Malcolm tänkte inte så mycket på det hela utan accepterade detta och var någon dag senare på busskuren för att motta posten. Efter en dryg halvtimmes försening i vinterkylan dök äntligen hen upp och han fick ta del av sin post. Hen meddelade att det verkade vara onödigt att de skulle ses så här för postutlämning. Hen kunde ju skicka posten någonstans månadsvis. Malcolm meddelade att det verkade ju dock något onödigt. Han själv jobbar ju i närheten och han känner ju folk som kan titta förbi hen och hämta posten om hen inte vill träffa Malcolm själv. De hade ju tidigare kommit överens om det hela så varför det plötsligt nu skulle vara ett problem förstod inte Malcolm. Men han accepterade att de kunde höras om någon månad igen och se vad som blir enklast då helt enkelt.

När det blev dags för nästkommande utlämning blev den till på liknande sätt som den första, någon månad senare. Malcolm behövde dock inte huttra i vinterkylan lika länge denna gång då hen var nästintill i tid. Skönt! Hen meddelade att allt var som det skulle i lägenheten och nu hade ju Malcolm även fått lite hyresinbetalningar till sig. Malcolm märkte dock att betalningarna inkom några dagar för sent, vilket var lite olyckligt. Han själv behövde ju betala sina räkningar med de pengar som inkom från hen, så det var ju inte optimalt att hen betalade in lite för sent. Men Malcolm tyckte det var lite onödigt att påtala detta. Hyran kom ju trots allt in till slut, han kunde ju alltid ligga ute med lite pengar för de dagar som behövdes. Även om det kunde bli lite tuffare under tjänstledigheten utomlands.

Med någon månad kvar till Malcolms utlandsvistelse kontaktade Malcolm hen för en tredje postutlämning. Hen meddelade att det var bättre att posten skickades per post till grannbyn eller att den kunde lämnas via familjemedlemmar till Malcolm som i så fall fick ta bilen till ca 5 mil för att hämta post och köra den 10 mil åt ett annat håll. Malcolm förstod inte riktigt denna för honom något märkliga lösning. Det var ju så smidigt att bara ses för detta utlämnande när han arbetade ett stenkast från bostaden. Eller att någon annan kunde titta förbi lägenheten för att hämta posten om hen inte ville träffa sin hyresvärd. Hen meddelade att det var lite svårt med det i dagsläget eftersom hen hade gäster boende hos sig för närvarande. Det torde väl fortfarande inte vara något problem med postutlämning tänkte Malcolm även om han nu började förstå att hen själv förmodligen hade lite mer hyresgäster i sin lägenhet än vad hen meddelat från början. Självklart kunde det vara lite svårt att bevisa, men om Malcolm eller någon vän dök upp i lyan skulle det så klart kunna upptäckas. Malcolm tänkte att det gör kanske inte så mycket var hen har för sig i lägenheten så länge det hela sköts och lyan står kvar i samma skick när han väl får den åter...

Hursomhelst, Malcolm insisterade på att de ändå måste ses någonstans för postutlämningen. På bara några minuter kunde ju en sådan ske istället för att det ska behöva skickas runt i halva regionen ytterligare en gång. Hen fick välja dag och tidpunkt och plats helt enkelt för detta och efter lite tidsjusteringar så kunde äntligen hen bestämma sig.

Det blev en rask träff för postutlämningen, men Malcolm var tacksam att få den i handen. Han ville ju gärna betala sina räkningar i tid. Han brydde sig heller inte om att nämna att det var viktigt att hen betalade hyran i tid. Med tanke på att den åtminstone inkom så var ju allt okej trots allt. Malcolm passade på att fråga om allt var ok med lägenheten och att ingenting var konstigt. Han var såklart lite nyfiken på vad det var för gäster hen hade boende hos sig och upplägget på det, men han kände att det var ju inte riktigt hans angelägenhet att snoka i. Kanske var det så i själva verket men han kände att han inte ville gräva i det.

Allting flöt på bra för hen och det var inga konstigheter. Hen meddelade att hen själv varit på semester och att hen återigen skulle vara borta några veckor. Det föreföll såklart lite konstigt tänkte Malcolm. Att man hyr en lägenhet, som trots allt inte är gratis, men ändå väljer att vara frånvarande så mycket. Men å andra sidan så kan det ju finnas andra som återfinns i lägenheten och i så fall är det ju ändock viss logik i det hela. Och det var väl som sagt inte något han skulle lägga näsan i blött i även om han var lite fundersam.

Samma kväll bestämde sig Malcolm för att skicka ett meddelande till hen. Han skrev att hen kunde utnyttja lägenheten ytterligare närmare en vecka efter att hyrestiden går ut. Hyresfritt självklart. Han skulle nämligen inte vara tillbaka i landet förrän några dagar efter halvåret passerat och det kunde ju vara schyst att låta hen få några dagar extra, kanske för att kunna få lite luftrum i att välja utflyttningsdatum. Och för att hinna med att ordna med flyttstädningen! Malcolm var fortsatt i den blå tron att det kunde löna sig att vara schyst mot sina medmänniskor. Speciellt med tanke på att han snart skulle ge sig av söderut och ville få allt att flyta på under sin tjänstledighet.

Det var därför Malcolm med stor förvåning läste ett mejl han fick av hen morgonen därpå. Trots att han träffat hen mindre än 24 timmar tidigare så hade han nämligen fått ett glatt mejl av hen. Hen beskrev att hen inte behövde lägenheten den sista månaden då hen tänkt hitta på lite andra trevliga saker. Hen ville därför lämna lägenheten en månad tidigare och skrev uttryckligen till Malcolm att det kan ju inte vara något problem för Malcolm. Malcolm blev för några sekunder tämligen paralyserad. Här hade han en överenskommelse med hen om att hyra ut sin lägenhet under en halvårsperiod, då han själv mot slutet skulle förflytta sig ett par tusen mil söderut. Han hade beskrivit för hen hur viktigt det var att allt flöt på, speciellt under sin utlandsvistelse, eftersom han då hade mindre möjligheter att ordna med saker och ting. Nu bara några månader senare verkar allt detta som bortblåst för hen. Hur blåst kan hen egentligen vara tänkte Malcolm raskt, som på sista tiden börjat ana vissa oråd med denna hen trots allt.

Malcolm försökte hålla sig lugn, även om vissa irriterande saker kan trigga honom rejält. En sådan nyhet så här per mejl när de träffats mindre än ett dygn tidigare och då fanns inget nytt att förtälja?! Han meddelade hen att hen måste väl förstå att det är väldigt stora problem för Malcolm med något sådant när han befinner sig så långt borta. Mejlväxlingen fortsatte under några timmar där Malcolm hade förståelse för att hen ville flytta ut tidigare, han hade ju varit dum nog att plita ned en kortare uppsägningstid i hyreskontraktet, även om de både torde hedra även sina muntliga överenskommelser. Hen hade dock förståelse för det upplägg de haft på uthyrningen från början men tyckte att hen borde få någon kompensation i så fall. Någon form av kompensation för att hen inte kunde flytta ut tidigare kände Malcolm att det var svårt att lämna då han redan lämnat en stor rabatt till hen för att uthyrningen skulle fungera friktionsfritt.

Till slut förstod ändå hen och meddelade Malcolm att hon skulle följa deras överenskommelse. Hen skulle ha lägenheten under den period de kommit överens om och hen skulle betala hyran som vanligt. Malcolm pustade för stunden ut, något lättad, men ändock med en rejäl oro i magtrakten.

Att Malcolm lämnat både hyresrabatt och inte tagit ut någon disposition och inte skrivit ett mer fördelaktigt avtal för hans egen del var ju inte speciellt smart. Om hen skulle fyrkantigt titta på avtalet och inte bry sig om något annat av deras överenskommelse så skulle han ju helt enkelt bli blåst. Det var verkligen inte smart gjort tänkte Malcolm om sin egen insats och insåg att man faktiskt får vara lite mer noggrann med sådant oavsett om man hyr ut saker till sin bäst rekommenderade vän eller en total främling. Även om hen meddelat att hen hedrar överenskommelsen så kunde inte Malcolm riktigt släppa det hela…

Malcolm funderade lite under kommande dagar. Dels hade en viss oro byggts upp hos honom över de smågrejer som hänt under de gångna månaderna. Det var förvisso småsaker, men ändå saker som han tyckte var lite märkligt. Märkligt att man kan säga en sak ena dagen och nästkommande dag ha en helt annan åsikt. Att inte betala hyrorna i tid kändes också märkligt. Personligen skulle han ha sett till att de kom in långt före sista förfallodatum om han hyrde av en privatperson. Och så nu denna bomb om att vilja lämna lyan tidigare. Malcolm behövde ju hyresbetalningarna för att kunna finansiera sitt eget kommande utlandsboende, men han klurade ändå på om han kunde göra något för hen.

Skulle han t.ex kunna lämna ytterligare någon form av kompensation. Förutom den hyresrabatt han redan lämnat så kanske han kunde sänka hyran något den sista månaden. Han började inse att han skulle gå back på sin uthyrning då, men det kanske inte skulle vara så farligt trots allt. Det viktiga var ju att han skulle ha något så när täckning för sin bostad även om det såklart grämde honom något att han inte gett sig ut på den öppna marknaden och försökt få ut lite mer pengar som så många andra både kapitalister och brödraskaps-ideologister gjort i sin omgivning.

Malcolm hann dock inte fundera många dagar på någon form av kompensation innan han fick ett nytt meddelande av sin hyresgäst. Hen meddelade då att hen lusläst det formella, eller egentligen informella, kontrakt, som de upprättat och minsann tänkte säga upp lägenheten en månad i förtid. Det fanns liksom inte något snack om saken. Det skrivna stod skrivet där och alla muntliga överenskommelser var lika bortblåsta som Stefan Löfvéns vallöften i höstas.

 

Malcolm kände en hård knut i magen när han insåg att denna lilla varelse som han trodde han kunde förlita sig på skulle gå vidare så hårt mot hans egen blåögdhet och klantighet. Att hen var en rekommenderad varelse som fått en hyresrabatt mot att allt skulle flyta på föreföll likaså vara bortskuret från minnet för både hen och hens familj.

Men nu började dock Malcolm känna sin irritation växa inombords. Vad var detta för person egentligen? Som han blivit rekommenderat att hyra ut sin lägenhet till och därtill lämnat denna rabatt. Som direkt börjat visa vissa krångelspår genom det som hänt med postutlämningen. Som åtminstone föreföll att ha någon mer inneboende i lägenheten, eller någon form av gästlösning. Som betalade hyran för sent. Som inte verkade bry sig det minsta om den prekära situation det skulle ställa Malcolm i. Hur schyst kunde man liksom egentligen vara mot en sådan person tänkte Malcolm? När så hyran i samband med dessa diskussioner ytterligare blev inbetalad försent, närmare tio dagar(!) så kunde inte Malcolm längre hålla sig!

Malcolm meddelade hen att dessa försenade betalningar inte var acceptabla. Hen måste betala i tid! Han meddelade även hen att hen får följa vad de kommit överens om och att hen ju själv tidigare meddelat att hen skulle göra just så. Det som Malcolm möjligen kunde tänka sig för att undvika den sista hyran var att istället låta hen betala tillbaka det rabatterade belopp som hen fått de tidigare månaderna. Det måste väl även denna varelse inse att det är en väldigt bra deal för hen. Hen hade ju definitivt inte följt vad de kommit överens om för att erhålla denna hyresrabatt, må vara att det likaså var en muntlig överenskommelse.

Detta ovanstående förhindrade dock inte, ironiskt nog, hen för att även den ”sista” (dvs egentligen den näst sista) månaden betala hyran försent några dagar. Som att hen verkligen ville arbeta in ordentligt i Malcolms ansikte att hen minsann spelade efter sin egen norm- och regelbok. Detta gjorde självklart Malcolm mer uppretad. Förmodligen bidrog det till att han skrev ett ganska irriterat mejl till hen om det hela och begärde att hen faktiskt får sköta sig lite bättre. Vad är hen för person egentligen?

Det var med viss förvåning, fast vad skulle förvåna Malcolm längre i detta läge, när han fick ett mejl, inte från hen själv, utan från hens familj som lagt sig i diskussionen. Hens familj tyckte att Malcolm fick sluta upp, skärpa till sig och sluta med sina företeelser. Malcolm skulle minsann finna sig i att hen sagt upp lägenheten i god tid enligt deras skriftliga avtal. Att en myndig hen inte vågade fortsätta sköta sitt och stå för sina ord var klart tydligt därmed. Men Malcolm, vid detta lag tämligen uppretad, spottade tillbaka mot hens familj. Mycket kunde Malcolm tåla men är det något han ogillar så är det personer som han själv i olika omgångar, på olika sätt, försöker vara generös mot, men som grisar sig tillbaka. Oavsett om de blandar in sin familj eller inte. Malcolm återkopplade till hens familj, att det är möjligt att det inte gick att göra så mycket för hans egen del om man bara tittade på det skriftliga avtalet, men att han tyckte det var uttryckligen för jäkligt skött med tanke på alla diskussioner som varit. Där hen lovat att följa deras överenskommelser om hyresperioden för att därefter av någon anledning ändra sig. Det föreföll inte att finnas någon heder i hen och tydligen heller inte i hens familj.

Det hela kan dock helt enkelt inte sluta på något annat sätt än att Malcolm blir blåst på den sista hyran, att han inte får kompensation för den rabatt han lämnat till hen i utbyte mot en problemfri uthyrning. Heller får han ej någon kompensation för de försenade betalningarna som varit frekventa under uthyrningstiden. Att Malcolm därutöver ångrar sig att han försökt vara generös mot sin hyresgäst på olika sätt kan han känna föga tröst för. Att Malcolm ångrar sig djupt att han inte försökte pressa ut lite mer pengar genom ockerhyra på den ”riktiga marknaden” kan han heller inte annat än känna ånger för.

Malcolm får helt enkelt lära sig bättre till nästa gång…

Det som är skrämmande med detta är att detta dock inte är någon saga. Det är i allra högsta grad en verklig händelse som händer en mycket nära bekant till mig själv. Istället för en saga är det helt enkelt en beskrivning utav hur saker och ting kan gå till här i Svedala. Om jag skulle summera resultatet av det hela så är det att:

Malcolm får i första hand, som den största lärdomen, skylla sig själv för att han är så förbannat godtrogen mot människor i sin omgivning. D v s att han litar på överenskommelser som man har och som bara är överenskomna via ett handslag. Det kommer man inte någon vart på! Det gäller verkligen att ha varje pinal nedskriven i ett kontrakt.

 

Vidare handlar det om att man får ingenting för att försöka vara schyst mot andra människor. Det är lika bra att utnyttja de situationer som uppstår i samhället där man har en chans att tjäna en extra pinne på att något är strukturellt fel. I detta fall så handlar det om den kraftiga efterfrågan som råder på bostäder i centrala storstäder. Varför vara schyst mot sin omgivning när man kan ta chansen att tjäna en hacka? Eller rentav en rejäl hacka?

Tredje lärdomen handlar om just #kinnabor, och som någon kommenterat tidigare på inlägg här på min blogg. Det är väl bara att hoppas att detta är en slump, men det är den andra personen/familjen från detta samhälle som Malcolm kommer i kontakt med. Och det är svårt att avgöra om den ena är värre än den andra. Båda är eller har Malcolm väldigt beroende av på olika sätt och båda har nu sett till att på olika sätt helt enkelt sätta käppar i hjulet för honom!

Någon fjärde lärdom av detta hoppas jag Malcolm slipper. Historien är nämligen ännu inte helt till ända. Så vi får helt enkelt se om det behöver läggas till något till denna historia i kommande inlägg...

I övrigt hoppas jag att ni alla har en trevlig kväll och kan fokusera på någonting mer spännande i era liv. Som till exempel aktiemarknaden. Det hoppas jag kunna göra framöver istället för att leva som Malcolm…

God kväll!