Yield on Cost !

#Ekonomi

Ett tämligen hett ämne bland bloggare och twittrare är synen på så kallad Yield on Cost (YOC). Avkastningen i förhållande till kostnaden, eller helt enkelt direktavkastningen som ett mått på ditt initiala inköp (din faktiska köpekostnad).

Jag tänkte här i detta blogginlägg kort ge min egen syn på begreppet Yield on Cost och hur jag själv använder det… Men först ett lite enkelt exempel och lite resonemang om begreppet:

Om du har köpt 1 aktie i bolaget Masken AB för 100 kr på stockholmsbörsen och bolaget delar ut 5 kr per aktie så är din YOC 5%. Om Masken AB ett år senare värderas till 200 kr på stockholmsbörsen men fortsätter att dela ut 5 kr per aktie så är din YOC fortsatt 5%, medan direktavkastningen ”bara” är 2,5%. Dvs din YOC står fast historiskt baserat på din inköpskostnad och förändras inte när marknaden värderar bolaget högre eller lägre.

YOC förblir alltså oförändrad i både hausse och baisse på marknaden… men självklart kan din YOC förändras när bolaget antingen sänker eller höjer utdelningsnivån. Nivån kan även förändras när du själv köper nya aktier i bolaget då den baseras på din genomsnittliga kostnad per aktie. Med exemplet Masken AB där du haft 1 inköpt aktie för 100 kr och plötsligt bestämmer dig för att köpa ytterligare 1 aktie för 200 kr så kommer din snittkostnad (snitt-investering) att vara 150 kr per aktie. Då har du själv sänkt din YOC från 5% till 3,33%.

Att köpa aktier i ett bolag som värderats upp av marknaden sänker alltså troligen din YOC. (Undantaget om de faktiskt skulle lyckas höja utdelningsnivån i samma takt, vilket kanske inte är helt sannolikt). Om du däremot köper aktier i ett bolag som värderas ned av marknaden så är det möjligt att du genom dina nya inköp höjer din YOC. (vilket förvisso kanske ändå inte är helt troligt då nedvärderingen av kursen torde bygga på att något inte är sunt i bolaget).

Direktavkastningen är (=) Yield on Cost vid köpetillfället. D v s den dag du köper din första aktie i Masken AB så kommer direktavkastningen och YOC att vara lika stora. Därefter kommer olika faktorer, både rent tekniska och fundamentala, att påverka bolagets aktiekurs, vilket förändrar måttet ”direktavkastning”. Därtill rent företagsspecifika, fundamentala, faktorer påverkar resultatet och därmed nivån på utdelningen vilket i sin tur påverkar nivån på både direktavkastningen och din YOC.

Jag kan nog tycka att det är lite väl ”hetskt” ordkrig om betydelsen av användandet av YOC. Det torde vara upp till var och en att avgöra i vilken grad man vill använda det vid framtida val av aktieköp och strategier. Personligen tyckte jag länge att teknisk analys var totalt meningslös då det inte på något sätt baserades på hur välskött ett företag egentligen var. En stororder som får ett bolag att rusa med 30%, hur hanteras det av teknisk analys? En kraftig brand förstör ett centrallager och medarbetare omkommer med en kursslakt på 50%, hade det kunnat förutsetts av TA? Vilken användning har man av TA efter sådana händelser?

Jag har fått mildra min negativa inställning till TA då den nästan blir en själuppfyllande profetia. Eller jag får väl snarare erkänna att jag helt enkelt inte är tillräckligt insatt i dessa tekniker för att kunna utvärdera den nog rimligt. Istället får jag acceptera att det är många som använder det och att det faktiskt finns en nytta med det för dem som kan det!

Hur som helst, detta skulle handla om Yield on Cost (YOC) och vad jag själv tycker om måttet.

För mig använder jag framförallt YOC som en historisk måttstock på mina egna investeringar. Enkelt sagt, desto högre YOC på mina inköp desto mer lyckad har min investering varit i bolaget!  Om det antingen beror på att jag ”tajmat” mitt inköp i bolaget när marknaden skytt bolaget eller om bolaget gått så bra att utdelningen höjts under många år spelar mindre roll. Jag får helt enkelt en måttstock på hur bra, historiskt, mina investeringar varit och vilken ränteintäkt jag numera får på min investering. Jag gjorde flera inköp (och många med mig) under finanskrisen i bolag som värderades till skräpstatus, där min YOC steg i rejäl takt. För mig blev det ett bra mått på att jag lyckats fånga in dessa rejäla ränteintäkter för framtiden!

När t.ex JM stod i 35 kronor så tänkte jag snarast att bolaget åtminstone inom ett par år torde kunna dela ut 5-6 kronor igen varje år, en direktavkastning (vid det köpögonblicket) eller YOC på ca 14%.

När Boliden sjönk under 20 kronor så tänkte jag att bolaget måste komma upp i 2-3 kronors utdelning igen. (DA/YOC 10-15%).

Eller till det extremaste exemplet när Swedbank handlades runt en tjugolapp och jag själv tänkte att i en framtid så är detta ett bolag som torde kunna dela ut 10 kr per aktie igen. (DA/YOC om 50%).

Detta är exempel på investeringsbeslut som fattas och där åtminstone jag i efterhand är intresserad av att följa upp vad min YOC är i dagsläget. Vem skulle tacka nej till att låna ut pengar till ett bolag mot att få 12% ränta från och med 2017 ?

Personligen fattar, åtminstone, jag investeringsbeslut där jag tror marknaden har fel syn på vad ett bolag kommer att prestera, även i form av utdelning, till sina aktieägare. Ibland blir det väldigt lyckat som i exemplen ovan. I andra fall mindre lyckat som för min del i exemplet Oriflame där YOC inte ens kan beräknas då utdelningen är noll!

Självklart följer jag därefter upp mina investeringar genom att följa vilken min YOC är, även om det är en historisk uppföljning.

Diskussionen om begreppet har väl dock bland annat varit om man kan använda måttet i sitt eget beslutsfattande vid nya investeringar. Well, både ja och nej säger jag. Historiska data är ett mått på den egna investeringsprestationen, så det ger mig personligen indirekt ett mått på hur väl jag lyckats och ger mig en fingervisning om jag ska fortsätta att ge mig på samma typ av investeringar där jag tror marknaden felprissatt ett bolag.

På likartat sätt tycker jag om att titta på andra historiska data hos ett bolag, för att ge mig hjälp till att fatta beslut om vad jag tror om dess framtid. Ett bolag som varje år växt och som bibehållit sin rörelsemarginal? Ja det ger mig en viss tilltro till hur bolaget kommer att prestera i en marknad som inte störs av andra makroekonomiska faktorer. Ett bolag som varje år marginellt höjt sin vinst och marginellt höjt sin utdelning? Ja det ger mig också en fingervisning om framtiden, allt annat lika.

Historiska mätetal och begrepp är för mig inte förkasteliga, även om de inte isolerat kan användas som grund till investeringsbeslut. Men en kompott av historiska data, personliga investeringsframgångar och bolagets bedömda framtidsutsikter (makro-utsikter) blir tillsammans en viktig bas för mina investeringsbeslut.

Däri ingår bland annat begreppet YOC som en liten komponent som jag förhåller mig till även i mina framtida investeringsbeslut…

Hoppas inte dessa rader är alltför dåligt formulerade, då de är framskrivna i tämlig rask takt denna måndagsmorgon. Återkom gärna i så fall med kommentarer!

Trevlig måndag!