Mera tankar om börssm 2015

#Ekonomi

Dryga veckan har passerat sedan min anmälan till börssm 2015. En tävling där jag kanske inte förväntar mig stordåd för egen del, men som jag ändå känner kommer att bli mycket intressant att följa.

Med tanke på årets regler där de 4500 kronorna placeras i nio olika aktier "långsiktigt" och utan möjlighet för mig som individ att "säkra upp" om aktien når viss nivå (vilket kanske kunde vara ytterligare en förfining i min smak till nästkommande år) ...så tror jag inte att slutsegraren kommer att ha en portfölj som är lika mycket värd som tidigare års segrare. Jag skulle rent av bli förvånad om någon lyckas få sin portfölj att klättra över 10 000 kr-nivån.

Hur ser vinnarportföljen ut då? Ja ska man verkligen vinna den här typen av tävling så måste man nog ta rejält med risk. Min gissning är att vinnaren i årets tävling klämt i med uppåt 9 rejäla chansningar i sin portfölj. Dvs typ 9 olika aktier på First North, eller möjligen Small Cap. Den som där lyckas fånga 5-6 bolag som stiger uppåt 200% i snitt kan hamna runt 10 000 kr i portföljvärde vid tävlingens slut och kan troligen kora sig som vinnare.

Min förhoppning är dock att vinnarportföljen är en portfölj där ett något sundare urval av aktier gjorts. Föga oväntat en portfölj som min egen, eller som åtminstone efterliknar min egen. ;)  Dvs där chansaktierna återfinns mer som en krydda i portföljen och inte utgör ett helt smörgåsbord!

När nu en vecka har gått sedan tävligen drog igång kan det vara intressant att se hur de egna utvalda aktierna klarat sig i förhållande till index. Det är ju önskvärt att aktierna tappar något i värde under "inköpsperioden" för att därefter sätta fart. Ett tvärtom-scenario ger ett mindre smickrande utgångsläge...

Nedan följer utvecklingen i mina aktier sedan jag "köpte in" min portfölj, och index:

Fingerprint	19,20%
Precise Bio	2,50%
MTG B	2,10%
Telia	1,30%
Oriflame	0,20%
Xact Bear 2	-0,50%
Ratos B	-0,90%
SSAB A	-2,50%
Africa Oil	-7,00%
OMX 30	-0,70%

Hela (!) 6 av 9 innehav har alltså utvecklats bättre än index. Fingerprint sticker ut rejält med en uppgång om närmare 20%. Den uppgången hade självklart varit trevlig att fått i börs-sm istället. På nedsidan så sticker Africa Oil ut med en nedgång om 7%.

Intressantast är dock att jämnföra utvecklingen med index, dvs snittuppgången i de 9 olika innehaven. Jag får då fram summan +1,6%, vilket på en vecka är väsentligt högre än -0,7%.

Starten på börs-sm kunde onekligen varit bättre, dvs min tajming-effekt. Nu ska det väl inte ha ngn betydelse i slutändan, men det hade varit trevligt med en rejäl dipp i de valda aktierna dagarna före börs-sm drar igång!

Många veckor återstår dock i tävlingen, som faktiskt inte dragit igång en, men jag bävar något för vad min snittkurs kommer att ligga på i Fingerprint när tävlingen väl drar igång. Att vara med om ett kraftigt lyft i några utvalda aktier dagarna innan tävlingen drar igång vore förmodligen en dödsstöt för att ha några chanser att vinna tävlingen i slutändan.

Men det är bara att se framtiden an med positiva ögon!

Trevlig kväll!



Börs SM 2015

#Ekonomi

Så idag var det premiärdags för mig att entra Börs-SM ! En tävling som för första gången (tänker på de senaste åren) har någotsånär sunda tävlingsregler.

En portfölj med 9 aktier inhandlas och får inte ersättas fram till sista tävlingsdagen. Portföljutvecklingen sker alltså på basis av dina 9 valda, inlåsta, aktier under en period om ca 7,5 månader. Inköpspriset sker på en snittnivå av kursen kommande dagar, medan slutkursen är låst till just den aktuella kursen den 23:e november 2015.

Självklart är det ändock inte helt perfekta tävlingsregler. Man har inte kontroll över vilken kurs bolagen köps in till kommande dagar. Man kan heller inte välja att sälja sin aktie någon vecka tidigare, eller senare än just själva avstämningsdagen. Om aktien gör en djupdykning just de dagar tävlingarna upphör så är man helt enkelt körd.

Dock så torde slumpen i viss mån utjämna det hela! Dels rör det sig om snittkursen under en period vid själva inköpet och man har nio olika aktier. Man torde ha mycket otur om man tajmar in högsta nivå vid inköp och lägsta nivå senare i höst vid sälj på samtliga nio innehav. Men självklart blir det en del slump som vanligt i en tävling av denna dignitet.

Personligen utformar jag en portfölj som har en defensiv bas. Jag plockade t.ex in ett bear-instrument då jag har svårt att tro att börsen kommer att ligga på samma nivå i höst som idag. Jag plockar även in både Oriflame och MTG som haft viss kräftgång med tanke på utvecklingen i östeuropa. Utöver det så lägger jag min tilltro till biometribolagen Precise Biometris och Fingerprint Cards. Det kan bära eller brista!

Vinnarportföljen 2015:

Africa Oil

MTG

Oriflame

Ratos

SSAB

Telia

Fingerprint

Precise Biometrics

XACT BEAR*2

(Reserv Scandi Standard)

Självklart tar jag tävlingen med en nypa salt. Men det blir intressant att lite mer aktivt följa den egna portföljen och konkurrenters utveckling. Med rejäl tur kan man ju faktiskt vara med och tampas om en etapp-seger i alla fall!

Trevlig söndag!

Amorteringskrav på nya bolån

#Ekonomi

Under morgonen lanserade finansinspektionen det konkreta (om än hyggligt kända) förslaget om amorteringskrav på nya bostäder. Förslaget skall gälla redan från 1:a augusti 2015 om det klubbas igenom och innebär i stora drag:

* Nya upptagna bostadslån skall amorteras ned till 70% av belåningsgraden med en årlig amorteringsfart om 2%.

* Nya upptagna bostadslån skall amorteras ned till 50% av belåningsgraden med en årlig amorteringsfart om 1%. (Dvs när belåningsgraden är mellan 50-70%)

* Belåningsgraden avser lånedelen i förhållande till marknadsvärdet. Marknadsvärdet kan omvärderas var 5:e år, genom omvärdering av bostaden.

Se även följande länk:

Finansinspektionen nya amorteringskrav

I grund och botten är jag för ett amorteringsincitament på bostäder. Det måste finnas någon form av krav på att man månadsvis amorterar på sina lån, oavsett hur stor eller liten andel det avser. Ovanstående förslag kommer dock att leda till, om möjligt, ytterligare svårigheter för främst nya på bostadsmarknaden. Jag kan inte hjälpa att jag fortsatt tycker alla dessa regler som sätts i kraft för att minska hushållens höga bostadsskulder utreds med fel utgångspunkt. Det är fortsatt så att det handlar om att det återfinns ett ohyggligt efterfrågeöverskott på bostäder som fått priserna att gå upp i beskedlig takt. Man borde med alla medel underlätta bostadsbyggandet, kanske mildra hyresregleringar, reducera regelverket, och på så sätt få en jämnare balans mellan utbud och efterfrågan. Det skulle leda till en jämnare prissättning vid köp och sälj av bostäder och därmed skapa en sundare utveckling på hushållens bostadsskulder.

Men åter till FI's krav om det genomförs. Vi tar exemplet en bostadsrätt som säljs för 2 msek. (en prisnivå som ungefär återspeglar vad man får betala för en normalstor etta i centrala Göteborg idag). Och jag förutsätter att bankerna själva kommer att bibehålla sitt kontantinsatskrav om 15%, även om det inte står skrivet i sten i och med FI's besked idag. Först och främst måste bostadsköparen alltså kontant håva in 300 000 kronor. Därefter återstår 85% belåning som alltså skall amorteras ned till 70% belåningsgrad med en hastighet om 2% per år. 2% av marknadsvärdet om 2 msek är alltså 40 000 kr. Månadsamortering blir därmed 3 333 kr.

Denna amorteringsfart kommer att fortsätta tills belåningsgraden når 70%. Vilket alltså är när belåningen är nere på 1,4 msek. (70% av 2 msek). Med amorteringsfart 40 000 kr per år så betyder det 7,5 års amortering med månadsbelopp om 3 333 kr. Räntekostnaden kan (för enkelhettskull i detta exempel) uppskattas ligga på ca 3%. 3% räntekostnad på 1,7 msek, ger en månadsränta om ca 4 250 kr. En normaletta i centrala Göteborg kostar troligen uppemot 2 500 kr därutöver i avgift till bostadsrättföreningen.

Vad får vi då i "utbetalning" som en ny bostadsköpare behöver "leverera". Jo ca 10 000 kr (3 333+4250+2500). Det är en hyggligt ansenlig summa pengar som varje månad skall gå till bostaden.

Självklart kommer det att få många nya bostadsköpare att bli betänksamma. Viss effekt kommer det säkerligen att ha på prisutvecklingen på bostäder kommande år. Främst tror jag dock det kommer att handla om en mjuklandning av prissättningen. Jag tror med andra ord inte att bostadspriserna fortsätter upp årligen 15-20% i våra storstädsregioner.

Att förslaget skulle innebära en bostadspriskrasch eller slutet på en bostads"bubbla" tror jag dock inte. Främst med anledning av mina tidigare synpunkter att grundproblemet fortsatt är bristen på bostäder!

Jag funderar även på vad som skulle kunna hända om en omvärdering av bostaden sker efter dessa fem år och det visar sig att en "värderare" kommer fram till att bostadspriset är lägre än köpeskillingen. Om en sådan kommer fram till att värdet på bostaden inte är de 2 msek man betalat utan snarare 1,75 msek. Då förmodar jag att bostaden måste amorteras ned till 70% av 1,75 msek istället för 70% av 2 msek. Månadsbeloppet torde förvisso då minska, då 2% av 1,75 msek årligen är mindre än 2% av 2 msek. Årsamorteringen torde då bli 35 000 kr istället för 40 000 kr. Detta scenario framkommer förmodligen senare när kommentarer från remiss-instanser börjar trilla in till FI.

Det omvända är om bostaden efter fem år omvärderas till 2,5 msek istället för 2 msek. 70%-iga belåningsgraden hamnar då istället vid nivån 1,75 msek istället för 1,4 msek. I och med att lånet initialt togs på 1,7 msek så skulle man alltså direkt kunna minska sin amortering från 2% till 1% årligen. Det kanske inte heller står skrivet i beskedet exakt hur det skall hanteras, men jag förmodar att det är den matematiska konsekvensen och ett rimligt antagande!

Hur som helst så tror jag att många människor kommer att finna andra lösningar än just det första enkla exemplet. Dvs har man möjligheten att lägga en större kontantinsats än 15% så gör man förmodligen det. Har man möjlighet att lägga just 30% kontantinsats så finns det nog somliga som föredrar det för att direkt påbörja amorteringsnivån 1% istället för 2% årligen.

Det kommer under kommande månader att bli intressant att följa den fortsatta debatten om detta, och även se om det blir någon extra rusning in på bostadsmarknaden månaderna innan förslaget träder i kraft!

Personligen tror jag alltså att effekten på bostadspriserna kommer att bli "ljummen". Det kommer att hejda prisuppgången kommande år. Främst för att det skapar en osäkerhet bland bolånetagare, och främst förstagångsköpare på marknaden, men absolut ingen hejdlös krasch!

Dock tycker jag det är väl hårda krav att amorteringen ska ligga på 2% årligen. Det viktiga är att man inför en amorteringskultur bland hushållen, inte att man skrämmer bort dem helt från bostadsmarknaden. Att skrämma bort människor gör att de ser hyresrätter som ända valet in på en bostadsmarknad. Jag ser gärna att människor istället väljer mellan två hyggligt jämnbördiga alternativ.

Återigen vill jag istället uppmana beslutsfattare att titta på andra sidan av myntet! Underlätta på alla möjliga sätt bostadsbyggandet i landet! Kika även på den heta potatisen "marknadshyror" på hyresrätter. Kanske skulle regleringen inte vara så hård vilket skulle ge byggare av hyresbostäder ett extra incitament till att även bygga fler (och upprusta fler) hyresrätter!

Trevlig eftermiddag!

Yield on Cost !

#Ekonomi

Ett tämligen hett ämne bland bloggare och twittrare är synen på så kallad Yield on Cost (YOC). Avkastningen i förhållande till kostnaden, eller helt enkelt direktavkastningen som ett mått på ditt initiala inköp (din faktiska köpekostnad).

Jag tänkte här i detta blogginlägg kort ge min egen syn på begreppet Yield on Cost och hur jag själv använder det… Men först ett lite enkelt exempel och lite resonemang om begreppet:

Om du har köpt 1 aktie i bolaget Masken AB för 100 kr på stockholmsbörsen och bolaget delar ut 5 kr per aktie så är din YOC 5%. Om Masken AB ett år senare värderas till 200 kr på stockholmsbörsen men fortsätter att dela ut 5 kr per aktie så är din YOC fortsatt 5%, medan direktavkastningen ”bara” är 2,5%. Dvs din YOC står fast historiskt baserat på din inköpskostnad och förändras inte när marknaden värderar bolaget högre eller lägre.

YOC förblir alltså oförändrad i både hausse och baisse på marknaden… men självklart kan din YOC förändras när bolaget antingen sänker eller höjer utdelningsnivån. Nivån kan även förändras när du själv köper nya aktier i bolaget då den baseras på din genomsnittliga kostnad per aktie. Med exemplet Masken AB där du haft 1 inköpt aktie för 100 kr och plötsligt bestämmer dig för att köpa ytterligare 1 aktie för 200 kr så kommer din snittkostnad (snitt-investering) att vara 150 kr per aktie. Då har du själv sänkt din YOC från 5% till 3,33%.

Att köpa aktier i ett bolag som värderats upp av marknaden sänker alltså troligen din YOC. (Undantaget om de faktiskt skulle lyckas höja utdelningsnivån i samma takt, vilket kanske inte är helt sannolikt). Om du däremot köper aktier i ett bolag som värderas ned av marknaden så är det möjligt att du genom dina nya inköp höjer din YOC. (vilket förvisso kanske ändå inte är helt troligt då nedvärderingen av kursen torde bygga på att något inte är sunt i bolaget).

Direktavkastningen är (=) Yield on Cost vid köpetillfället. D v s den dag du köper din första aktie i Masken AB så kommer direktavkastningen och YOC att vara lika stora. Därefter kommer olika faktorer, både rent tekniska och fundamentala, att påverka bolagets aktiekurs, vilket förändrar måttet ”direktavkastning”. Därtill rent företagsspecifika, fundamentala, faktorer påverkar resultatet och därmed nivån på utdelningen vilket i sin tur påverkar nivån på både direktavkastningen och din YOC.

Jag kan nog tycka att det är lite väl ”hetskt” ordkrig om betydelsen av användandet av YOC. Det torde vara upp till var och en att avgöra i vilken grad man vill använda det vid framtida val av aktieköp och strategier. Personligen tyckte jag länge att teknisk analys var totalt meningslös då det inte på något sätt baserades på hur välskött ett företag egentligen var. En stororder som får ett bolag att rusa med 30%, hur hanteras det av teknisk analys? En kraftig brand förstör ett centrallager och medarbetare omkommer med en kursslakt på 50%, hade det kunnat förutsetts av TA? Vilken användning har man av TA efter sådana händelser?

Jag har fått mildra min negativa inställning till TA då den nästan blir en själuppfyllande profetia. Eller jag får väl snarare erkänna att jag helt enkelt inte är tillräckligt insatt i dessa tekniker för att kunna utvärdera den nog rimligt. Istället får jag acceptera att det är många som använder det och att det faktiskt finns en nytta med det för dem som kan det!

Hur som helst, detta skulle handla om Yield on Cost (YOC) och vad jag själv tycker om måttet.

För mig använder jag framförallt YOC som en historisk måttstock på mina egna investeringar. Enkelt sagt, desto högre YOC på mina inköp desto mer lyckad har min investering varit i bolaget!  Om det antingen beror på att jag ”tajmat” mitt inköp i bolaget när marknaden skytt bolaget eller om bolaget gått så bra att utdelningen höjts under många år spelar mindre roll. Jag får helt enkelt en måttstock på hur bra, historiskt, mina investeringar varit och vilken ränteintäkt jag numera får på min investering. Jag gjorde flera inköp (och många med mig) under finanskrisen i bolag som värderades till skräpstatus, där min YOC steg i rejäl takt. För mig blev det ett bra mått på att jag lyckats fånga in dessa rejäla ränteintäkter för framtiden!

När t.ex JM stod i 35 kronor så tänkte jag snarast att bolaget åtminstone inom ett par år torde kunna dela ut 5-6 kronor igen varje år, en direktavkastning (vid det köpögonblicket) eller YOC på ca 14%.

När Boliden sjönk under 20 kronor så tänkte jag att bolaget måste komma upp i 2-3 kronors utdelning igen. (DA/YOC 10-15%).

Eller till det extremaste exemplet när Swedbank handlades runt en tjugolapp och jag själv tänkte att i en framtid så är detta ett bolag som torde kunna dela ut 10 kr per aktie igen. (DA/YOC om 50%).

Detta är exempel på investeringsbeslut som fattas och där åtminstone jag i efterhand är intresserad av att följa upp vad min YOC är i dagsläget. Vem skulle tacka nej till att låna ut pengar till ett bolag mot att få 12% ränta från och med 2017 ?

Personligen fattar, åtminstone, jag investeringsbeslut där jag tror marknaden har fel syn på vad ett bolag kommer att prestera, även i form av utdelning, till sina aktieägare. Ibland blir det väldigt lyckat som i exemplen ovan. I andra fall mindre lyckat som för min del i exemplet Oriflame där YOC inte ens kan beräknas då utdelningen är noll!

Självklart följer jag därefter upp mina investeringar genom att följa vilken min YOC är, även om det är en historisk uppföljning.

Diskussionen om begreppet har väl dock bland annat varit om man kan använda måttet i sitt eget beslutsfattande vid nya investeringar. Well, både ja och nej säger jag. Historiska data är ett mått på den egna investeringsprestationen, så det ger mig personligen indirekt ett mått på hur väl jag lyckats och ger mig en fingervisning om jag ska fortsätta att ge mig på samma typ av investeringar där jag tror marknaden felprissatt ett bolag.

På likartat sätt tycker jag om att titta på andra historiska data hos ett bolag, för att ge mig hjälp till att fatta beslut om vad jag tror om dess framtid. Ett bolag som varje år växt och som bibehållit sin rörelsemarginal? Ja det ger mig en viss tilltro till hur bolaget kommer att prestera i en marknad som inte störs av andra makroekonomiska faktorer. Ett bolag som varje år marginellt höjt sin vinst och marginellt höjt sin utdelning? Ja det ger mig också en fingervisning om framtiden, allt annat lika.

Historiska mätetal och begrepp är för mig inte förkasteliga, även om de inte isolerat kan användas som grund till investeringsbeslut. Men en kompott av historiska data, personliga investeringsframgångar och bolagets bedömda framtidsutsikter (makro-utsikter) blir tillsammans en viktig bas för mina investeringsbeslut.

Däri ingår bland annat begreppet YOC som en liten komponent som jag förhåller mig till även i mina framtida investeringsbeslut…

Hoppas inte dessa rader är alltför dåligt formulerade, då de är framskrivna i tämlig rask takt denna måndagsmorgon. Återkom gärna i så fall med kommentarer!

Trevlig måndag!

Månadsuppdatering fabulösa februari!

#Ekonomi

Februari månad blev en av de bättre månaderna sedan starten av detta nysparande. Samtidigt ser jag denna börsyra med viss oro och skall genomföra försäljningar i mina bolag om de börjar lukta på mina målkurser. Peab är t.ex mycket nära den nivån och jag tar tacksamt emot en uppsäkring av vinsten i det bolaget inom kort.

Jag tror denna börsyra kan hålla i sig några veckor/någon månad. I börser som karaktäriseras av hausse brukar alltid bågen spännas något mer än man själv trodde var möjligt. Och under våren kommer troligen hyggliga direktavkastningar att se till att farten hålls uppe på börsbordet. Därefter får man nog fundera på om p/e-talen trots allt inte är väl uppskruvade, även om den låga räntemiljön sätter de teoretiska kurserna till i princip oändliga nivåer.

Under februari månad genomfördes ett antal transaktioner. I investeringsportföljen fyllde jag på med ytterligare 50 Teliaaktier i samband med månadens "löneinsättning". Telia är ett av få bolag som jag fortsatt finner klart rimligt värderat och där nedsidan är tämligen begränsad.

I spekulationsportföljen inhandlades lite nya björnar. Det blev 200 st utav certifikatet "Bear OMX*18". Mina tidigare björnar betraktar jag som värdelösa även om de ligger kvar i spekulationsportföljen. Anledningen till att jag lyfter in fler björnar igen, är helt enkelt att jag vill ha viss mjuklandning såtillvida att vi får en korrektion på stockholmsbörsen. En försäkring helt enkelt. Det är snarare troligt att börsen tuggar på uppåt, men allt eftersom så sker, så kommer jag att peta in ett mindre gäng björnar som en gardering mot fallet. (som förr eller senare kommer...)

Så här ser portföljinnehavet ut per sista februari:

Investeringsportfölj:

Fortum*		100	189,95	18 995
Havsfrun		1000	23,50	23 500
Oriflame		200	123,20	24 640
Peab		200	70,75	14 150
Ratos		300	58,60	17 580
Skistar		100	98,75	9 875
Statoil*		100	157,07	15 707
Telia		375	52,95	19 856
Afrikafond				11 231

Summa 155 534 kr

Spekulationsportfölj:

Africa Oil		200	16,05	3 210
Doro		200	49,70	9 940
Fingerprint		200	50,00	10 000
GHUS		3000	2,18	6 540
Metallvärden i Sve		100000	0,05	5 000
Metallvärden BTU		50000	0,04	2 000
Mr Green		100	38,90	3 890
Opcon		5000	0,70	3 475
Precise		8000	1,46	11 680
Qliro Group		400	18,00	7 200
Trigon Agri		3000	0,77	2 310
Bear Omx*18		200	6,16	1 232

Summa 66 477 kr

Cash 25 134 kr

SUMMA 247 145 kr (vid årsskifte 207 616 kr)

I Investeringsportföljen så är det Peab som utmärkt sig främst med en uppgång på närmare 20%. Även Skistar och Statoil levererar uppgångar på ca 15%. I spekulationsportföljen så har nya "spekulationer" för biometribolagen skapat viss hysteri återigen. Uppgången i Fingerprint är ca 60% och i Precise Biometrics är uppgången närmare 50%. Detta under en period av en månad!

En sådan uppgång är självklart inte av fundamental grund, vilket hade varit betydligt bättre, utan det handlar om just spekulationer om framtiden. För närvarande spekulationer om vad nya mobilmodeller kommer att innehålla. (I denna sekund pågår en presentation i Barcelona, på World Mobile Congress, av Samsungs nya mobiltelefon. Blir intressant att höra vilka biometriska lösningar som återfinns här).

Totalt sparande närmar sig nu en kvarts miljon, vilket känns helt ok, även om jag ligger mångmiljonbelopp ifrån många andra bloggare.

Jag hoppas kunna spräcka just 250-tkr-nivån inom kort, men det känns osannolikt att mina portföljer skall fortsätta uppåt i samma fart som de första två månaderna. Det får helt enkelt bli uppsäkringar när möjligheter ges.

Hoppas ni alla mår gott och ser fram emot en ny arbetsvecka!

Trevlig kväll!